Fiskdöd i saltkaret... Eller snarare Ragnarök. På knappt tre veckor har mitt fiskbestånd minskat med ca 60%. Det började på min nyköpta Veliferum, sedan fick båda clownfiskarna samma symptom; prickiga, dassiga, grumliga ögon, "flagnade", stod still, åt inte. Trodde det var Brooklynella - Clownfisksjukan (jämför med clownbilden längst ner). Läste att sjukdomen främst drabbar damseller och clownfiskar men kan också drabba andra arter bl a kirurger.
Medicinen mot clownfisksjukan är tydligen ett dopp i formalin. Näst bäst, men ändå lika effektivt som att skjuta ner en Stardestroyer med blåsrör, var 15 minuters bad i söt/bräckvatten. Så eftersom jag inte hade någon metanal och utbudet i Schelläfteh är som det är så badade jag clownerna i SG 1,009 i 15 minuter. Dagarna efter började de bli bättre och började äta, de var väldigt pigga förutom att de slemmade endel (flagnade). Jag lät de vara och riktade min fokus på paludariet.
Nån dag senare såg jag att Armatusen var borta - hittade honom död bakom stenarna. Hann aldrig se några symptom, men det är inte uteslutet att det är samma sjukdom. Dagen efter armatusen hittades började clownfiskarna må sämre igen. Prickigare, slemmigare och tröttare än tidigare. Imorse var ena borta och nu ikväll var den andra också död. Såg att den blev väl omhändertagen av mina fireworms, MEGA-nakensnäcka och eremiten.
Om resterande fiskar nu skulle dö (Coris gaimard, Cyrptocentrus cinctus och Macropharyngodon meleagris) lär jag hyfsat less. Då blir det ett coral-only-kar... Clownfisksjukan finns kvar i akvariet ungefär 2 månader, men kan vila på andra fiskar i väntan på nya damsell- och clownfiskarter. Bara att vänta och se.
Ingen tvekan om att sjukdomen kom med Veliferumen. (Köpt på Bromma ZOO btw)
Karantänsakvarium kanske inte är så dum idé...
Bilder från den 26/10:
Bilder från 5/11 resp 9/11:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar